Sorgligt

Idag har alla tidningar varit fulla av Mona Sahlins avgång. Jag tycker det är sorgligt att vi här i Sverige inte har kommit längre i jämlikheten och i den allmäna utvecklingen än så här. En gång för cirka hundra år sen (1995) så var Mona på tapeten för nån Toblerone-affär. Minns ni varför? Jo, det var tal om att Mona skulle kunna bli vår nästa statsminister och då tyckte medierna att hon skulle granskas lite extra och se där, de hittade ett kontokort som inte hade använts på ett helt korrekt sätt. Att hon inte var den enda som gjort så här och att inget brott hade begåtts spelade i sammanhanget ingen som helst roll. Det här fick Mona att gå under isen ett bra tag. I sammmanhanget är det troligen onödigt att nämna att hon inte blev statsminister den gången…

Men Mona Sahlin är inte den som sitter där man sätter henne så hon kom tillbaka som partiledare (2007), stolt och stark! Nu skulle hon leda Socialdemokaraterna till en valseger och överallt pratades det om hur duktig hon var.

När sen Alliansen fick förnyat förtroende i valet 2010 så skylldes detta på att Socialdemokraterna hade Mona som partiledare. Att Sverigedemokraterna fick en massa röster var visst också Monas fel. Det hade tydligen inte ett dugg med att göra att inget parti ville diskutera invandrar- och flyktingpolitik före valet…

Men kan det verkligen vara så att ett parti består av bara en enda person? Jag trodde ju i min enfald att ett parti består av många medlemmar och att vi i Sverige har demokrati och inte en enväldig president som leder landet. Resten av regeringen och riksdagen, vad ska vi i så fall med dem till?

Som jag ser det så är vi i samma läge som 1995 när kontokortsaffären uppdagades. Då ville vi tydligen inte ha en kvinna som statsminister och det är precis likadant nu. Sverige som ska vara så framåt och jämlikt och fritt och allt vad det är, klarar banne mig inte av tanken på en kvinnlig statsminister! Det är sorgligt!

Varför har vi svenskar så svårt att acceptera starka kvinnor som vågar stå upp för sina åsikter? När kommer det att vara okej att vara  stolt, stark och kvinna i vårt land? Vi S-kvinnor bör banne mig ryta ordentligt nu och visa att kvinnor kan lika bra som män och bättre också.

(Läs gärna vad Gudrun Schyman har skrivit om Monas avgång. Jag håller med henne.)

Veckan som varit

Sådärja, nu har jag också varit och röstat.

Eftersom jag inte har skrivit nåt den här veckan så kommer en liten resumé av det som har pågått. Vi börjar väl i vanlig ordning med måndagen.

I måndags var jag och Git inne och snackade lite med min pesonalledare på jobbet. Anledningen var att vi känner oss undanskuffade på jobbet och det beror på händelser bland annat från torsdagen och fredagen förra veckan. Det var så att vi fick lite jobb på onsdagen och vi hade en del kvar som vi tänkte göra på torsdagen men när vi kom på morgonen var både jobbet borta och våra stolar flyttade. På torsdagen fick jag jobb igen och satte mig och påbörjade det. Det var ett jobb som det inte var bråttom med och eftersom jag skulle vara ledig på fredagen så bestämdes det att Git skulle fortsätta med jobbet då. Men på fredagen var även det jobbet borta. Det är inte första gången det här hände och nu kände vi att det får vara nog. Min PL lovade att ta tag i det här och det gjorde hom också. Hon diskuterade det med andra personalledare och de kom fram till att så ska det inte vara.

Nåja, i onsdags började vi spåna om var vi skulle kunna sitta med ett jobb som vi skulle börja med och vi kom fram till att vi skulle bereda plats till oss i en hörna på lagret. Sagt och gjort, i torsdags flyttade vi in i vår vrå och nu hoppas vi innerligt att vi får ha vårt jobb ifred. Om inte så strejkar jag!

I tisdags var det dags för den andra dagen på försäkringsrådgivareutbildningen. Ibland undrar jag om det är mig det är fel på eller nåt, för på varenda utbildning som jag har varit på så säger alltid alla att det är så svårt och det är så mycket att hålla reda på osv. Det tycker inte jag. Det mesta är ju bara att läsa innantill och hur svårt är det? Dessutom så tror jag att de flesta tror att man ska kunna allt med en gång och det är ju inte så lätt, man måste ju smälta saker och ting i sin egen takt.

På kvällen var jag på möte med S-kvinnor i Östra Göinge. Första gången för mig. Mycket trevligt gäng som var med där och jag ser fram emot nästa möte. Nasturligtvis diskuterades valet och valrörelsen men även lite annat blev avhandlat.

I fredags var det dags för företagsbesök i Sibbhult. Bland annat var Ann Ahlbin, komunpolitiker i Östra Göinge och Helene Fritzon, kommunpolitiker i Kristanstad, med på besöket. Det är två mycket kunniga och trevliga kvinnor. Efter besöket var jag med i IF Metalls husvagn och hjälpte till. IF Metall har kört runt med den här husvagnen i alla kommuner som hör till avdelning 47 och bjudit på korv med bröd och delat ut information om valet och propagerat för ett regeringsskifte de senaste tre veckorna.

På fredagskvällen var jag och Pia i Tydinge och dansade till Znitz, ett mycket bra dansband. Det var inte så mycket folk men jag hade kul i alla fall. Tyvärr lyckades jag hamna på bild också och om ni vill tjuvkika så finns bilderna här. 😉

Igår (lördag) åkte jag och gubben till Sätaröd till Git och hennes familj för att hämta ett datorhörnbord och ett soffbord, så nu har vi fått lite nytt här hemma igen. Dessutom fick jag ett nytt datorbord för jag tog över det som gubben hade och slapp således mitt rosa datorbord. Inte för att det var något fel på det bordet som jag hade men det var ju som sagt var rosa och jag är inte så himla förtjust i det, känns lite för flickaktigt för mig. Det hade ju varit en helt annan sak om det hade varit grönt… 🙂

Här kommer lite bilder på våra nya bord.

Gubbens datorhörna:

Mitt datorbord:

Och vårt nya soffbord:

Det blev väldigt bra med de nya möblerna, eller hur?

Ha det bra, vi hörs förhoppningsvis snart igen!