Att inte vilja ha barn

Varför är det så provocerande när en kvinna säger att hon inte vill ha barn?

Jag har aldrig i hela mitt liv velat ha barn och har alltid stått för det.                Varför måste jag alltid försvara mig när det gäller barn eller rättare sagt mitt beslut att inte skaffa några?

Om någon frågar mig om jag har barn och jag svarar att jag inte har några så kommer alltid en kommentar om att det kanske är dags att skaffa barn nu, jag blir ju knappast yngre. Jag brukar säga att jag inte vill ha några och får då alltid frågan: Varför? och så tittar folk (framför allt kvinnor) konstigt på mig eller ler lite som om att ”det menar du väl ändå inte, alla vill väl ha barn”. NEJ, alla vill inte ha barn! Gissa hur många som har frågat mig om jag hatar barn. Ganska många faktiskt! Nej, jag hatar inte barn, men jag har heller inget intresse för dom. Vet inte hur ofta jag har sagt att jag inte ska ha några barn och fått svaret att ”man kan ju ändra sig” eller ”det vill du säkert, vänta du bara”.

Jag tror jag ska börja fråga folk som har barn eller som vill skaffa sig en hel hög samma sak, alltså varför? För mig är det en naturlig fråga. Likaväl som många tycker att man SKA vilja ha barn, så tycker är det självklart för mig att inte skaffa några. Jag ifrågasätter inte dina val så låt mig göra mina val. 

Summan av kardemumman är väl som jag skrev först: Varför är det så provocerande med en kvinna som inte vill ha barn? Ibland verkar det som man klassas som en sämre kvinna och jag kan inte förstå vad som är så hotande med det. Jag har ju inte mördat nån precis… Det enda jag kan tänka mig som är hotande med att inte vilja skaffa barn och stå för det är just att man vägrar att formas efter andras krav. Kan det vara så enkelt? Kanske fler vill kunna stå för sin åsikt men inte vågar gå mot strömmen.

Annonser